Blubbla tänker

Karaktären Blubbla är skapad av E A Johansson och har tidigare synts i kortare inslag i Barnkanalen. I boken Blubbla tänker får läsaren följa med i  de tankegångar  Blubbla har innan hen ska sova. Tankarna berör både glada och sorgliga ämnen och illustrerar på ett intressant vis hur vi målar vår värld med våra tankar.

Jag uppskattar metatänkandet som E A Johansson ger upphov till med att få läsaren att reflektera över sina egna tankar. Ibland låter vi bara hjärnan dundra på i invanda tankegångar utan att stanna upp. Jag tror att barn mår bra av att, i ett tidigt skede, få reflektera över sina tankar.

Boken får 4 av 5 L.

 

Länk till förlagets sida om boken: http://www.nok.se/Allmanlitteratur/Bocker/Barn-och-Ungdom/Bilderbocker/Blubbla-tanker/

Dessa vackra hästar av Cormac McCarthy

Bokens tema är en pojkes resa till mandomen. 16-årige John Grady beslutar sig för, när hans morfar dör, att rida till Mexico och söka jobb. Hans föräldrar har precis skilt sig. Eftersom John inte är tillräckligt gammal att ta över ranchen så måste den säljas. Med på sin resa har John bäste vännen Rawlins. Strax innan de ska korsa Rio Grande möter de en annan yngling vid namn Blevins som slår följe med dem. Blevins lyckas vid ett åskväder bli av med sin oerhört vackra häst. Utan sin häst är en cowboy ingenting. Så när han hittar hästen i en mexikansk by beslutar han snabbt att han ska stjäla tillbaka den.

*SPOILERVARNING*
Rawlins och John fortsätter längre söderut och lyckas få jobb på en stor hacienda. John kommer, tack vare sitt hästkunnande, bra överens med hacendadon. Men han blir hejdlöst förälskad i hacendadons dotter Alejandra, och detta blir hans fall. Eftersom Rawlins och John blivit efterlysta för Blevins häststöld drar sig inte hacendadon för att anmäla dem när han får reda på dotterns och Johns syndiga förhållande. De hämtas en natt och sätts i häktet, där de träffar Blevins. De tvingas under tortyr erkänna ett brott som de inte begått och ska därför fraktas vidare till fängelset. På vägen till fängelset stannar bilen och Blevins förs iväg och skjuts.

För att få djupare insikt i boken har jag läst Nathalie Dumons C-uppsats Att rida över gränsen. Den av symbolerna som Dumon funnit som jag tycker bäst om är att Rio Grande ses, inte bara som en landsgräns, utan även som en gräns till ett nytt liv i ett nytt land. Ett liv med nya utmaningar. Där får han lära sig hur underbar kärleken är men även hur fruktansvärt ont den kan göra.

Genom hela boken lyder Johns häst hans minsta vink. Eftersom han är uppvuxen på en ranch kan han allt om dessa vackra varelser. John har dessutom en speciell förmåga att förstå sig på hästarna. Han pratar med dem och är nästan som en del av dem. För honom är hästen mer än ett arbetsverktyg, den är hans livskraft och frihet.

”Dessa vackra hästar” är en grym men vacker skildring av en pojkes transformation till man . Grym för allt fruktansvärt John måste utstå för att genomgå denna förvandling. Vacker för att han trots sina enorma motgångar får behålla sitt sunda förnuft, sin livsgnista och sin häst.

För min del var det inte svårt att falla för boken. Mitt största intresse, hästen, har en central roll. Att den sen är skriven på ett vackert språk, ofta med dialoger på spanska, gör den verkligen inte mindre rolig att läsa. Den annars ganska enkla men realistiska cowboyskildringen analyseras nästan sönder av Dumon i en hennes uppsats. Visst har hon många vettiga åsikter och symboler. Men att bara våga jämföra cowboyepoken med den grekiska mytologin är skändligt. Ibland när jag läste boken avundades jag John livet på hästryggen. Och jag tror att jag, trots att jag inte spenderar lika mycket tid med hästarna som John gjorde, att de nog också är en stor del av min livskraft.

Länk till förlagets sida om boken: http://knopfdoubleday.com/book/110470/all-the-pretty-horses/

Bokrecension skriven under läsåret 99/98 på Önnestads Folkhögskola. 

Rape: A Love Story

På svenska har Joyce Carol Oates roman fått namnet Våld. En historia om kärlek. Den svenska titeln ger inte alls samma bild av verkets innehåll som dess originaltitel. Rape: A Love Story är min första bekantskap med Oates och det är ett bestående intryck den ger. Berättelsen skildrar hur lagen om alltings jävlighet kan ta sig uttryck när en ensamstående mor med sin tolvåriga dotter blir brutalt överfallen och våldtagen i ett mindre amerikanskt samhälle. Läsaren får uppleva hur ett offer, och offrets familj, drabbas av samhällelig stigmatisering som ett resultat av det brott hon utsatts för, då fördomar om hur en kvinna får föra sig i princip ger andra rätt att trycka ner henne. Lagens långa arm som är tänkt att skydda samhällsmedborgaren kan förvridas med tillräckligt med pengar och tillåtna men nedriga metoder.

Justice for all. Ibland kan lagen inte skipa rättvisa. Livet är inte rättvist. Livet kan många gånger göra ont. Men trots det finns det kärlek, på de mest oväntade ställen.

Mitt första möte med Oates lär inte bli mitt sista. Boken får 4 av 5 L.

 

Länk till förlagets sida om boken: http://search.perseusbooksgroup.com/book/paperback/rape/9780786714827

Runaway Train

Dra i bromsen, tåget går för fort
Genom rutan ser jag livet passera, ort efter ort
I en rasande fart allting sker
Jag klamrar mig fast i sätet samtidigt som jag ber
Snälla ge mig styrka att lämna detta tåg, perrong eller ej
För tåget jag åker med passar inte mig
Jag vill kunna höra min andetag och livet i mitt hjärtas pulserande slag
Inte dunkandet från spårskarvar som skaver tåget, dag efter dag
Jag vill känna livet i allt som omkring mig finns
Jag vill se på världen utan tågfönsterlins
Ett tåg som går för fort kommer en dag att spåra ur
Biljetten som jag håller har ingen retur

 

Flyg

Så många gånger jag låtit skadeskjutna fåglar diktera min väg, då de huggit efter mig med näbbar och klor för att sätta bestående avtryck.
Vid varje vägskäl rycktes mina fjädrar med långsamma drag.
Mentalt vingklippt försvinner tron på att vingarna bär en.
Tills insikten om att makten över mina vingar har bara jag.

Strandstaden

I boken Strandstaden av Karin Cyrén får läsaren följa med ett barn till stranden. Författaren har med kläder och utelämnande av namn valt att inte placera in barnet i någon könskategori, vilket gör att alla barn lättare kan identifiera sig med barnet i berättelsen. I boken får huvudkaraktärens fantasi ta stor plats och hen bygger en stad åt henoms fantasiskapelser. Vi får också ta del av hur känslan stress kan skapa ilska, och att det mesta går att lösa bland annat med det lilla ordet förlåt.

En fin liten berättelse som öppnar upp för diskussioner.
Boken får 4 av 5 L.

 

Länk till förlagets sida om boken: http://www.alfabeta.se/bok/strandstaden

Säg inte det här till någon

Man skulle kunna tro att jag håller på att hitta strategier för att kunna vara otrogen då Ariel Helds (pseudonym för Lina Arvidsson) Säg inte det här till någon i likhet med Coelhos Otrohet avhandlar en kvinna i trettioårsålderns otrohet. Det är dock endast slumpen som lett mig ner på dettas spår. Likheterna mellan de två berättelserna är förvånansvärt många men Held lägger ett djupare fokus på den sexuella upplevelsen. Held djupdyker i sexualitetens varande långt utanför de samhälleligt etablerade normerna och i det hänseendet uppskattar jag berättelsen.

Jag blir dock förvånad över att både Held och Coelho förstärker bilden av äktenskapet/samboskap som en plattform där fullständig ärlighet inte kan existera. Är det så att vi människor är så rädda för att vara ensamma att vi inte vågar vara oss själva fullt ut? Eller är vi rädda för att såra de vi älskar och därför håller vi inne med våra allra innersta tankar och känslor? Att det är lättare att dela med sig av de ”hemliga rummen” till dem som som inte knutit några starkare emotionella band med? Jag tycker det är starkt av Held att bjuda in i det ”hemliga rummet” men jag hade uppskattat om Elise, huvudkaraktären, hade vågat var mer ärlig med det.

 

 

Länk till förlagets sida om boken: http://vertigo.se/index.php?id=22&BOOK=132